top of page
Skribentens bildUlrica Norberg

Vagusnerven påverkas vid djupandning

med Malin Hildenborg


På utbildningen till Andningscoach kommer du bland annat att möta Malin Hildenborg, som är legitimerad läkare och specialist inom anestesi och intensivvård samt doktorand med forskning kring det kirurgiska immunsvaret och parasympatisk inflammationsreglering.

– Kopplingen mellan det autonoma nervsystemet och en viljestyrd process som andningen tycker jag är väldigt spännande, andningen utgör en länk mellan det autonoma och det viljestyrda, berättar Malin.


– Hjärnan och nervsystemet står i kontakt med immunförsvaret via bland annat det parasympatiska nervsystemet, och vi undersöker i vår forskning hur det här sambandet ser ut.

Vagusnerven är en omfattade kranialnerverv som  innerverar inre organ, hjärtat, matsmältningssystemet, spelar en väsentlig roll för parasympaticus och i många autonoma funktioner i kroppen. Vagus betyder, enkelt översatt, ”kring-irrande”. När den stimuleras, aktiveras den inflammatoriska reflexen som lugnar immunförsvaret. Vagusnerven aktiveras vid djupandning; en lugn, kontrollerad andning där vi primärt använder diafragman, ner mot magen.

En normal andningsfrekvens i vila är 12-20 andetag per minut, medan en långsammare andning med under 10 andetag per minut kan betraktas som djupandning. Det kan kräva träning att ändra sitt andetag, och att förmå andas mer djupt och långsamt under längre stunder.


– Jag tror att andningen allt mer kommer att visa sig vara en viktig nyckel.  Man vet att man kan påverka parasympaticus och få mätbara effekter på nervsystemet genom kontrollerad andning, liksom man kan göra det genom elektronisk stimulans.

Respirationsapparaten är ett potent system, jag anser det rimligt att tro att andningsreglering kan uppnå effekter vid både sjukdom och hälsa. Det är ett ganska nytt forskningsfält som varit i fokus de senaste 10-20 åren, och mer forskning krävs för att veta exakt hur det påverkar oss. Som forskare måste man skilja tydligt på vad man ”vet” och vad man tror.

För mig som yogat länge är det väldigt spännande att det kommer vetenskapligt stöd för sådant man intuitivt använt sig av inom yogan i långa tider. Att andningen är något vi själva kan lära oss styra, en helt icke-invasiv och naturlig metod som inte är beroende av mediciner eller apparater.

Jag är yogi sedan 20 år och har praktiserat allt från Ashtanga i Mysore, Indien till Iyengaryoga i USA. Med mitt stora intresse för fysiologi och hälsa vill jag verka för att stärka den vetenskapliga evidensen inom andningsträning och yoga.

Den som observerar sitt eget andetag upptäcker snart att det påverkas av stress, emotionella tillstånd och så vidare. Det är värdefullt att lära sig använda andningen innan olika inre stresstillstånd accelererar. Ujjajiandning* ger mig en känsla av att landa, jag upplever att andningen närmast är viktigare än positionerna i yogan. Att fokusera på andningen är meditativt i sig själv.

I min yrkesgärning är jag narkosläkare och därmed ansvarig för patienternas andning under narkosen eller på intensivvårdsavdelningen, så mycket av mitt kliniska arbete kretsar kring andningen. Mitt intresse för andningen kommer från tre håll, som läkare, som yogi och genom min forskning.

*Ujjajiandning = en grundläggande andningsteknik inom yogans metodik.


Ett brett och vetenskapligt perspektiv

– På utbildningen kommer jag att lära ut både yogiska metoder och metoder som används inom skolmedicinen. Mötespunkterna måste utforskas i privat regi, det är viktigt att våga mötas, ha högt i tak och diskutera. Andning är så viktigt och intressant, man kan beröra många områden och teorier samtidigt.

Jag vill förmedla ett vetenskapligt perspektiv, jag tycker det är viktigt att alternativmedicinska utbildningar, trender och så vidare håller för en vetenskaplig granskning. Jag hoppas att vi på utbildningen kan hitta sätt att utvärdera effekterna systematiskt, subjektivt men även kanske strikt vetenskapligt. Jag vill gärna bidra till att höja kunskapen kring andning på bred front.

Jag kommer att föreläsa bland annat om det vetenskapliga läget, om andningens fysiologi, patofysiologi, andningen vid olika sjukdomstillstånd, hur man kan bedriva säker andningsträning. Man behöver kunna känna igen signaler för när man ska behandla med försiktighet, det är två olika saker att behandla vid god hälsa eller vid sjukdom. Det är också viktigt att kunna känna igen sjukdomssymptom som säger att det är lämpligt att skicka vidare klienten till andra experter eller läkare.

Jag ser fram emot att vara del av den här utbildningen, som blir en ganska unik plattform för möten mellan professioner och kunskaper! avslutar Malin. Lärarna utgör en spännande sammansatt grupp och även eleverna kommer på sitt sätt att bidra med sina erfarenheter.


Läs mer om Malin



19 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page